I did it!

 
 
 
Jovars, jag tog mig minsann både till och från jobbet rullandes och utan missöde. Slängde av tippskyddet på jobbet, vilket i kombination med den urätna matlådan gjorde ekipaget åtminstone något hekto lättare.

På vägen hem krigade jag mig igenom backen från Fyrklöverskolan upp mot järnvägen, blev omcyklad på hälften och fick strax därefter snällt kliva ur och leda rullen de sista metrarna. Då traskade jag gladeligen förbi gubben som minutrarna före med enkelhet trampat förbi mig i uppförsbacken men som nu stod still på trottoaren och pratade i telefon. Ytterligare ett par minuter senare hade han fått upp farten igen och susade upp i höjd med mig och sa "Vad är det jag ser?! Kunde du gå?!" varpå jag berättade hur det låg till. Till svar fick jag, på klingande göteborgska "vet du, jag blir så imponerad av dom, ja dom som använder rullstol på riktigt och som klarar allt med sina starka armarna."
Ja, jo, tänkte jag och var väldigt nära att haspla ur mig att jag nog tyckte jag själv också var rätt stark i armarna just där och då. Häpp häpp!
 
 
1 Susanne Nielsen:

skriven

Haha... vilken rolig gubbe :) Jag kan försig se hans min framför mig!

Kommentera här: