Gästbloggare nr1
Hej!
Jag har blivit tillfrågad att skriva ett gästinlägg här på bloggen. Jag ska också starta i löpet den 22 november och är till vardags icke rullstolsanvändare och eftersom jag följer tjejernas blogg så tyckte jag att det kan vara kul att dela med mig av mina träningserfarenheter och reflektioner.
Till att börja med kort om mig: Jag med är sjukgymnast och till vardags jobbar jag på Karolinska Sjukhuset på ryggmärgsskadeavdelning R18. Sedan tidigare har jag jobbat på flertal läger med RG och jag stortrivs att vara bland de alla härliga och något galna människor. Jag hatar att springa men simmar gärna några eller fler varv i poolen. När RG gick ut att de sponsrar start platser till Tunel Run 2014 så tyckte jag att det skulle vara kul att vara med, men som tidigare jag har nämnt det med springandet är inte min grej direkt. Jag frågade om jag kan rulla istället och så blev start i rullstols tävling klass ett faktum. Jag har rullat i rullstol en del på läger och har hyfsat bra rullstolsteknik men jag har aldrig rullat 1 mil. Som simmare använder jag mycket axlar och även att vid rullningen använder man andra delar så tänkte jag att det kan inte vara så svårt, eller?
Jag har inte haft nåt preciserat träningsupplägg, det blev som det blev. Jag har rullat först 6km på rundbana på Bosön följt efter intervallträning i backe och ett stakergometerträning, sen rullade jag nån kväll 8km ute. Efter båda gånger så kände man sig lagom mör i axlar men det ändå gick att överleva. Sedan blev det en till träningstillfälle på Bosön med uppvärmning i rundbana och tufft stakergometerträning. Dagen efter så äntligen fick jag min rullstol som jag ska tävla i från killar på Panthera. Det återstod bara att köra ett runda som skulle likna den under Tunnel Run. Jag bestämde mig att köra till jobbet vilket från tidigare cykelturer visste jag vara runt 13km lång med både långa och sega uppförsbackar och sköna långa nerförsbackar. Temperaturen var 4 grader, torrt i luften men blött på marken. Tog på mig mjukisar (fel val av ljusa), cykel jacka och ett par långskidshandskar (inköpta speciellt för detta tillfälle), keps, lurar i öronen och gav mig iväg hemifrån kl. 06 på morgonen. Allt var frid och fröjd och det gick ganska smidigt tills jag kom till första längre backe, den var kanske så där 500 meter långt och inte mycket att tänka på när man cyklade men med rullstol var den kämpigt. Sen hade jag några liknande backar på vägen och de tog verkligen stryk på axlar. Det att vägar och cykelvägar slutar mot kanten är också nämnvärt, men med rätt inställd rullstol (så lät tippat som man klarar av) var det inte så farligt. Senare var det problemet att det var blött på marken och handskar blev blotta och huden med, då fick jag fula blåsor på händer på grund av fukten. Men nu är det gjort och jag tänker inte rulla mycket mer inför löpet.
Det som oroar mig mest inför själva löpet är sista 1.5 km konstant uppförs backe. Hur har de tänkt här att avsluta löpet med ett sträcka från lägsta till den högsta punkten på hela banan? Enligt mina beräkningar så har den backe i snitt 2% lutning. De backar som jag körde och hade inte mer än 500 meter hade enligt mina beräkningar i snitt 2,5% lutning och jag var slut efter en och varje av de. Det blir lika fysiskt som mentalt utmaning att ta sig hela vägen in till mållinjen men det kommer bli skit roligt att se om man klarar av det hela. Vi ses på startlinjen! Hälsar Jan